28 november 2015

Rapport från partistyrelsen 27-28 november 2015

Kyligt, blött, isiga vindar och poliser överallt. Stockholm, under det nyss avslutade partistyrelsemötet, speglade det det rådande politisk läget, präglat av hysterisk alarmism och ett moraliskt och ideologiskt totalhaveri från regeringens sida. Detta blev också lite av inramningen för mötet. Det är också anledningen till att detta som skulle vara årets sista kanske inte blir det sista.

När den svenska humanistiska asylpolitiken i praktiken utraderas, så får vi, som det enda kvarvarande tydliga oppositionspartiet, en desto viktigare roll att fylla. Flyktingsituationen var därför självklart en punkt på dagordningen. Och visst finns det utmaningar och många kommuner, landsting och myndigheter är pressade, men det är uppenbart att den kollaps som många målar upp inte existerar.

När verkligheten blir svår så stänger man inte dörrarna i ansiktet på flyende människor, man hittar lösningar. Nu har vi istället en regering som talar som om Sverige stod inför undergången och som aktivt bidrar till hysteri. En regering som blivit en del av en europeisk jakt mot botten för asylrätten som tanke, med det uttalade syftet att stoppa människor på flykt. Det är skamligt!

Innan flyktingdiskussionen var uppe så hann vi med en rad andra punkter. Inte minst handlade det om frågor inför kongressen. Vi beslutade om vilka internationella och nationell gäster som ska bjudas in och vi beslutade om dagordningen. Men först av allt på dagorningen fastslog vi vad som kommer bli den viktigaste punkten på kongressen, nämligen det Ekologiskt-ekonomiska punktprogrammet.

Det är ett mycket spännande program där vi visar att en omställning inte bara är möjlig utan även en möjlighet ett starkare närningsliv, ett bättre arbetsliv, kortare arbetstid och en utbyggd välfärd. När det behandlas på kongressen så blir det slutpunkten på det uppdrag som gavs av partikongressen 2012 och ett av partiets mest ambitösa programarbeten på mycket lång tid.

Ytterligare ett mycket viktigt dokument, som många sett fram mot, klubbades under mötet. Nämligen den strategisk inriktningen för Vänsterpartiets krav på arbetstidsförkortning. Eller med andra ord: hur vill Vänsterpartiet i praktiken göra för att nå sex timmars arbetsdag? Strategin grundar sig på och kompletterar den tidigare rapporten Striden om tiden.

Vänsterpartiet är ett parti med visioner och frågan om sex timmars arbetsdag har stått på vår dagordning under lång tid. Vi nöjer oss dock inte med att drömma utan vill förändra på riktigt. Det kräver politiska förslag som är praktiskt genomförbara. Nu visar vi att sex timmars arbetsdag inte är en utopi utan en möjlig, och önskvärd, reform. Ett närmast historiskt dokument med andra ord.

Förutom att klubba dessa båda tunga politiska dokument så hann vi med lite mer interna frågor frågor också. Partistyrelsens roll och hur vårt arbete kan utvecklas har diskuterats flera gånger och det gjorde vi även denna gång. Dessa diskussioner kan säkert ha bidragit till att diskussionerna kring de båda tunga dokumenten visserligen var intensiva, men ändå konstruktiva.

En spännande punkt på dagordningen var när Barbro Engman, bland annat f.d riksdagsledamot (S) och ordförande för Hyresgästföreningen, kom och talade om ledarskap. Hon talade mycket engagerat utifrån sina egna egna erfarenheter med utgångspunkt i sin uppväxt i Långshyttan. Detta följdes sen av separatistiska träffar med tillhörande diskussion.

Budgeten för kommande år klubbades också och det glädjer nog många frustrerade administratörer i partiet att det nu finns pengar för ett nytt medlemsregister. Dessutom går ju en rejäl slant till kongressen och kongressrelaterade saker. Glädjande nog så kan vi konstatera att vi klarar detta utan alltför stora bekymmer. Och i år har vi till och med fått mer pengar över än väntat.

Sist på dagordningen stod aktuella politiska frågor. Den ena frågan som var uppe har jag redan redogjort för, nämligen flyktingsituationen. Den andra frågan kom på grund av läget att tangera detta. Den handlade nämligen om vilka strategier vi ska ha utifrån det politiska läget som nu förändras från den ena dagen till den andra och med en regering som tycks gett upp tron på att politik kan förändra.

Vår utgångspunkt är att vi alltid är beredda att delta i förhandlingar och tänker göra vårt bästa för att driva politiken i rätt riktning. Det kommer dock inte bli lätt med tanke på den moraliska kollaps som svensk politik lider av just nu. Vi diskuterade hur vi ska förhålla oss till detta och har en rad olika alternativ utifrån olika scenarier som kan tänkas uppkomma. Det är så mycket vi kan göra i dagsläget.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Inga kommentarer:

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...