31 maj 2015

Rapport från partistyrelsen 30-31 maj 2015

För tre år sedan vid den här tiden var jag på ett av mina första partistyrelsemöten som också då ägde rum samtidigt med Stockholm maraton. Då utgjorde köldrekord och iskallt regn inramningen för löparna. Den här gången var det förvisso en tio grader varmare men ett rejält ösregn mötte löparna och jag var rätt nöjd med att sitta inomhus och ägna mig åt EkoEko-rapporten under större delen av lördagen.

Vad innebär då EkoEko-rapporten, kanske den som inte är totalt insnöad partist undrar? Jo, EkoEko-rapporten är slutprodukten av ett oerhört ambitiöst arbete för att knyta ihop Vänsterpartiets ekonomiska politik med vår ekologiska politik. Därav såklart namnet EkoEko. Såhär beskrivs det i inledningen till programmet:
Vänsterpartiets Kongress 2012 beslutade att partiet skulle inleda ett programarbete för att ta fram ett ekologiskt-ekonomiskt program som "visar hur social välfärd och global rättvisa kan uppnås inom ramen för ekologiskt hållbara gränser".

En programgrupp med kortnamnet Ekoeko tillsattes efter kongressen och denna grupp har sedan andra halvan av 2012 arbetat med att identifiera de centrala utmaningarna för att därefter dra upp de politiska linjerna till ett ekologiskt-ekonomiskt program.
Detta arbete har nu alltså presenterats för partistyrelsen och kommer framöver att presenteras i såväl parti- som andra sammanhang. Hela lördagen ägnades som sagt åt diskussioner kring denna rapports olika delar, men, och detta är viktigt att komma ihåg: partistyrelsen har inte tagit något beslut kring dokumentet, utan det är helt och hållet arbetsgruppens material. Givetvis så är det, fram till att vi tagit något nytt beslut, den politik som vi har beslutat kring sen innan som gäller - inget annat.

I rapporten finns nämligen en del saker som sticker ut i förhållande till den politik vi har beslut om sedan tidigare. liksom sådant som är helt nytt. Det fanns definitivt också en del saker som jag personligen inte var helt bekväm med. Detta tycker jag är bra. Ska vi utveckla vår politik så måste det skava lite ibland och ideer och tankar som inte är helt bekväma måste få luftas och prövas. Inte minst när det gäller en så viktig fråga som klimatet.
Rikard Warlenius från EkoEko-gruppen inledde med att visa varför
en radikal miljöomställning inte är ett fritt valt arbete, utan en növändighet.
Vi har ju alla ett intresse av att rädda klimatet. Om man nu inte råkar tillhöra den lilla klick som har intresse av att fortsätta tjäna pengar på klimatförstöring. Det handlar som vanligt om klass och en radikal miljöpolitik kräver socialistiska lösningar, så enkelt är det. Vänsterpartiet behövs som en systemkritik röst som inte gör halt vid kapitalismens gränser. Därför är det viktigt att vi vågar vara både visionära och pragmatiskt konkreta.

Till kongressen i Örebro om ett år kommer nu partistyrelsen att ta fram ett ekologiskt-ekonomiskt program enligt kongressbeslutet. I det arbetet kommer EkoEko-rapporten såklart att vara ett viktigt underlag och jag hoppas att både den och det program som sen tas fram kommer att vara grund för många spännande diskussioner såväl inom som utom partiet framöver. För den stora frågan är: hur bygger vi en rödgrön rörelse för miljöomställning?

Den frågan löste vi inte i helgen, men vi hann diskutera en hel del andra frågor. Som föräldraförsäkringen, där vi har nått en överenskommelse med regeringen. Den innebär att vi är överens om en målsättning att uppnå ett jämställt uttag av försäkringen, att ett första steg för det tas genom att en tredje månad i föräldraförsäkringen öronmärks och att ytterligare en proposition ska läggas under mandatperioden.

Det är ett bra första steg, även om vi såklart vill mer än så. Glädjande nog kunde vi också konstatera att S-kongressen beslutade att Socialdemokraterna ska gå i Vänsterpartiets fotspår med målet om en helt individualiserad försäkring. Visserligen saknas tidsplan, men utan Vänsterpartiets idoga påtryckningar hade de progressiva krafterna på S-kongressen knappast nått ens så långt.

Annars är ju frågan vad S egentligen vill? De är förvisso hårt pressade på många områden men hittills har man ägnat sig betydligt mer åt utspel än faktiskt innehåll i politiken. För vår egen del ska vi efter de framgångar vi nått i förhandlingarna med regeringen nu se till att återta initiativet om vinsterna i välfärden, samtidigt som vi behöver ta ett bredare grepp på välfärdsfrågorna generellt. Att vi ser att vi som oppositionsparti har vi en viktig roll att fylla i svensk politik var tydligt under mötet.
Vid varje partistyrelsemöte deltar några från valberedningen. Den här gången
var det Åsa Gyberg-Karlsson och Jeanette Velander som höll koll på oss.
Avslutningsvis fick vi en rapport om Vänsterpartiet i siffror. Och det var mycket siffror att glädja sig åt. Medlemsutvecklingen har exempelvis varit helt makalös de senaste åren och som en följd av det har storleken på partiföreningarna ökat. Antalet riktigt små partiföreningar har minskat som en följd av detta. Utmaningen framöver ligger i att se till så att alla nya medlemmar hittar en roll och organisationsenheten tittar på hur man ska kunna stödja distrikt och föreningar i detta.

Dessutom tyder siffrorna på att vårt internfeministiska arbete har burit frukt och andelen kvinnor ökade på nästan alla nivåer och bland våra landstings- och kommunfullmäktigeledamöter är en majoritet kvinnor. Liksom i riksdagen. Vi har fler kvinnliga distriktsordförande, fler kvinnliga gruppledare, osv osv. Här har vi alla ett ansvar för att vi inte nöjer oss med detta faktum utan att vi hänger i och fortsätter med vårt internfeministiska arbete.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Inga kommentarer:

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...