05 februari 2015

Besök på asylskolan i Nybro

Som politiker i Lärande & Kulturnämnden (LoK) har jag som ambition att inte bara utgå ifrån vad jag läser i handlingar. Jag tycker att det är viktigt att jag kan bilda mig en egen uppfattning om verksamheten och hur den fungerar utifrån vad jag ser och hör genom att på plats tala med chefer och personal. Det ger mig en oerhörd trygghet när vi sen kommer till själva beslutsfattandet. Särskilt gäller detta med tanke på de omfattande besparingar som den centerledda borgerliga majoriteten i Nybro har beslutat om och som drabbar LoK värst.

Därför hade jag idag avsatt förmiddagen till att dels ett möte på Åkrahällsskolan för att träffa gymnasiechefen och en av rektorerna, som har hand även om vuxenutbildningen, och dels besöka asylskolan i Nybro. Mötet på Åkrahäll var nog så nyttigt och givande. Vi blev sittande i nästan två timmar och resonerade kring olika frågor kring gymnasiet och vuxenutbildningen. Men besöket på asylskolan var ändå dagens höjdpunkt och jag blev kvar där i över två timmar.

Asylskolan startades upp i september, i det närmaste i panik, när man insåg att platserna i de vanliga skolorna inte skulle räcka till för att ta emot alla asylsökande barn på ett bra sätt. Beslutet, att undervisa asylelever för sig istället för att direkt sätta dem i vanlig skola, var definitivt inte heller okontroversiellt. Jag var själv minst sagt tveksam till det hela när verksamheten drog igång.

Lärarna menade dock att det trots allt var ett lyckat grepp, och enligt dem var eleverna inne på samma linje. Efter dagens besök är jag nog böjd att hålla med. Med Asylskolan få eleverna en ”mjukare” övergång till det svenska skolsystemet, som i de flesta fall skiljer sig oerhört från det de är vana vid, genom att de får lära sig svenska normer och regler i en miljö där de inte genast ”döms” eller ”stämplas” när de gör fel.

Därmed inte sagt att det inte finns saker som kan förbättras och de sakerna tar jag med mig. Framförallt tar jag dock med mig bilden av den vetgirighet och den glädje barnen visade. För visst var det väldigt intressant att höra om verksamheten, men roligast var när jag satt med på en lektion och fick ta del av deras kunskapstörst. Barnen å andra sidan tyckte tveklöst att det var roligast när de fick försöka lära mig några arabiska ord. Det gick sådär, men jag har med mig en fusklapp hem så jag kan öva lite… =)

Inga kommentarer:

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...