31 januari 2012

Ideologiska skillnader tydliga när äldreomsorgen diskuterades i kommunfullmäktige

Den stora frågan på kommunfullmäktige igår var diskussionen kring hur framtidens äldreomsorg ska se ut i Nybro. Intresset var stort och många hade kommit för att lyssna på partiernas syn i frågan. Och det var många som var uppe i talarstolen. Sossarna hade uppenbarlige beordrat alla sina nämnds- och styrelseordföranden att säga något utifrån sitt respektive område. Det blev många anföranden befriade från allt ideologiskt innehåll.

Desto mer ideologiskt var det när borgarna klev upp, även om de givetvis inte visade det öppet. Istället spred man många vackra, "avideologiserade" ord om individens valfrihet kring sig. Och ungefär lika många pannor lades i bekymrade veck över den framtida finansieringen, där det stod klart att anhöriga och välgörenhetsorganisationer kommer att spela en mycket större roll i deras framtida äldreomsorg.

Så subtil var inte jag! Jag tänker inte hymla eller skjuta undan de ideologiska skillnaderna som är så tydliga när man skärskådar dem. Tvärtom så tänker jag ta varje chans jag får att lyfta upp dem i ljuset. Detta till uppenbart stort förtret inte bara för borgarna, som grymtade ilsket i bänkarna, utan även för det socialdemokratiska kommunalrådet Markus Lund som gjorde sitt bästa för att tona ner de ideologiska skillnaderna i sin sammanfattning.

Tilläggas kan också att Marcus Lund strax därefter, när jag under enkla frågor ställde frågan, vägrade svara på om han kunde tänka sig privatiseringar nu när samarbetet med Vänsterpartiet upphört. Kommentarer till det är väl överflödiga... Nåväl, det här är vad jag sa i mitt inlägg på ett ungefär:

Den främsta visionen när man pratar äldreomsorg, eller välfärd över lag, är givetvis visionen om att bli av med borgarna i riksdagen eftersom de ser till att kommunerna och därmed även äldreomsorgen dräneras på resurser. Det handlar om äldreomsorgens finansiering som nån talade om tidigare.

Personalen är den utan tvekan viktigaste resursen inom omsorgen. Och personalen i Nybro gör ett fantastiskt jobb, ofta utifrån sämre förutsättningar än de förtjänar. Vad vi i Vänsterpartiet vill göra är att ge personalen förutsättningarna att göra sitt jobb på allra bästa sätt!

Öka bemanningen. Det blir ett tyngre och tyngre arbete där allt fler är riktigt gamla och har ett större vårdbehov. Då behövs det fler händer i vården för att man ska få en rimlig arbetssituation och en bra omvårdnad.

Mer utbildning. Väldigt många som jobbar inom omsorgen idag har inte tillräcklig yrkesutbildning eller så kanske de behöver fortbildning. Men då måste man kunna få vikarier när någon är på utbildning så att inte personalen måste gå kort när någon är borta.

Rätten till heltid. Man ska kunna försörja sig på sitt arbete och ofrivillig deltid ska inte behöva accepteras år efter år bara för att det handlar om en kvinnodominerad bransch. Heltid ska vara norm, deltid en möjlighet.

Vettiga scheman. Man ska kunna ha rimliga arbetsdagar, även som anställd inom äldreomsorgen, utan delade turer eller för mycket helger. Särskilt om vi ska kunna attrahera den personal som behövs i framtiden. Den här frågan hänger givetvis ihop med bemanningssituationen.

Detta är saker som ger personalen rimliga möjligheter att göra ett bra jobb och som vänsterpartiet vill genomföra. Dessvärre är kommunen till stora delar bakbunden av en högerregering som tycks ha en nedmontering av välfärden som ett av sina främsta mål. Minskade statsbidrag och sänkta skatter dränerar kommens ekonomi och gör det oerhört svårt att bedriva en offensiv välfärdspolitik. Men vi kommer inte att sluta göra vårt bästa.

Vänsterpartiet förespråkar också valfrihet i omsorgen som innebär att de som får omsorg också får makt att styra över sin vardag. Jag tycker att äldre (och andra som är i behov av hjälp) själva måste få bestämma vad hemtjänsten ska hjälpa till med och att det ska finnas större individuell anpassning i de särskilda boendena. Det är verklig valfrihet

Fullmäktige sa nej till vår valfrihetsmotion för ett år sedan. Då gavs besked, svart på vitt, att det inte är valfriheten för den enskilde individen som ligger i fokus för högern, utan det är möjligheten för privata företag att tjäna grova pengar på en lukrativ marknad av gamla och sjuka som är deras högsta prioritet.

Istället för att införa verklig valfrihet vill man konkurrensutsätta och privatisera omsorgen. Valfrihet för de äldres skull är alltså inte intressant, däremot vill man skapa en ”äldreomsorgsmarknad” för företagens skull. Äldre människor är inte kunder som ska ut och leta äldreomsorg på en marknad där vinstintressen styr. De är medborgare med rätt till bästa möjliga äldreomsorg utifrån behov. Skattepengar ska användas till bättre äldreomsorg, inte hamna i fickorna på privata företagare. Därför är vi emot en privatisering av välfärden.

Jag säger bestämt nej till högerns politik med nedmontering av vår gemensamma välfärd och deras låtsasvalfrihet som är en dimridå för att privatisera och föra in vinstintresset i välfärden. Jag säger ja till en valfrihet som ger gamla människor i äldreomsorgen makt över sin egen vardag och jag säger ja till satsningar på välfärden som ger de anställda möjlighet att utföra sitt jobb så bra som de vill.

Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , ,

29 januari 2012

"Guldkorn" på en söndagseftermiddag

Helgen har bjudit på några härliga "guldkorn" som är värda att lyftas särskilt. Som att riskkapitalbolaget Carema Care sparkade ett skyddsombud som påtalade prister i arbetsmiljön. Det är bara åt h-e på så många plan! Samtidigt fortsätter rean på offentlig verksamhet.

Helgen bjöd också på två stora icke-överraskningar i nyhetsform. Att avgöra vilken som var minst överraskande är helt omöjligt att avgöra. Men media har i alla fall rapporterat att det inte finns nån grund för påståendet att skattesänkningarna skapar jobb. Att det däremot skapat en j-a massa elände är lätt att se.

Lika föga överaskande var nyheten om den kanadensiska studien som visar att människor med låg IQ är benägnare att ge efter för rasism och fördomar. Men varför en studie kan man undra? För ärligt talat, det resultatet hade vilken normalbegåvad människa som helst kunnat få fram efter en snabb koll under hashtaggen #svpol på Twitter.

Och på tal om Twitter så var det kul att följa taggen #överklassafari igår och se hur en busslast på klassresa till Solsidan kunde få högern så provocerad att man offentligt visade sitt klassförakt. Sen upprörs överklassen över att klassföraktet möts av klasshat... Så odla ditt klasshat (men hata inte människor).

Och på tal om människor som är distanserade från verkligheten. Igår samlades Kristdemokraterna, fast till extra riksting för att välja en ny partiledare. Ett val som knappast kunde gå fel. För oss i oppositionen vill säga. Möjligen hade resan utför gått lite fortare med sekt-Odell vid rodret. Nu fick Hägglund sitta kvar och administrera utträdet ur riksdagen för partiet. Jag gratulerar Sverige!

Men ärligt talat, är det nån som vet vad poängen är med KD? Inte konstigt att KD-representanter visar sin brunaste sida och förespråkar att svenska medborgare som begår brott ska utvisas. Om barn till invandrare vill säga. Vart då, kan man ju fråga sig? Och varför i h-e har ni inte redan gått med i SD för? Men är det en sammanslagning man väntar på kanske?

Sånt kan man fundera på en söndagseftermiddag...

Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , ,

28 januari 2012

Visst går det att utvärdera jobbskatteavdraget!

Det finns inga bevis på att jobbskatteavdraget har haft några av de effekter som regeringen påstår att det har. Detta enligt en rapport från Arbetsmarknadsdepartementets institut för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, som lyder under arbetsmarknadsdepartementet. IFAU har granskat vilka faktiska effekterna som jobbskatteavdragen haft på sysselsättningen i Sverige, och kommit fram till att det inte går att dra några slutsatser alls.

Jobbskatteavdraget går alltså inte att utvärdera och det går inte att uttala sig om vilka effekter skattesänkningarna haft på jobben. Det hindrar dock inte regeringen som trots detta påstår att "reformen" lett till mellan 70 000 och 120 000 nya årsarbeten. Men som en av rapportens författare, forskaren i nationalekonomi, Che-Yuan Liang menar:
– Ofta när de utformar sådana här reformer så styrs de mer av politiska hänsyn än av ekonomisk kunskap.
Om man utgår ifrån att skattesänkningarnas egentliga syfte var att fungera som ett effektivt arbetsmarknadspolitiskt verktyg, vilket ju var det uttalade syftet. Ja, då är det uppenbart att det är ett katastrofalt misslyckande. Vi har idag en arbetslöshet som överstiger den vi hade vid regeringens tillträde. Det man då kallade massarbetslöshet. Ett magplask av historiska mått med andra ord!

Men, som Che-Yuan Liang visar, så är skattesänkningarna ett utslag av ideologi, inget annat! Regeringens val att låta miljard efter miljard rinna ner i fickorna på framför allt höginkomsttagarna har ingenting med arbetsmarknadspolitik att göra. Det är helt enkelt ett utslag av gammal hederlig högerpolitik. Och effekterna av den miljarrullningen är inte alls svår att utvärdera. Det är bara att se sig om lite i samhället.
  • Vi har en arbetslöshet av historiska mått, för att inte tala om ungdomsarbetslösheten!
  • Vi har har inkomstklyftor som har vidgats till de största i modern tid, dessutom har inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökat!
  • Vi har en skenande fattigdom med en barnfattigdom som är den högsta sen mätningarna inleddes!
  • Vi har sjuka som kastas ut ur sjukförsäkringen och hänvisas att leva på släktingar eller socialbidrag om de inte blir friska snabbt nog!
  • Vi har en välfärd som monteras ner allt snabbare när kommuner och landsting får allt mindre inkomst!
  • Vi har en infrastruktur som går på knäna eftersom satsningarna från staten uteblir, liksom nödvändiga satsningar på miljön!
Allt detta kan kopplas till regeringens skattesänkningar och listan kan göras mycket längre - så nog går det att utvärdera jobbskatteavdraget alltid!
Max Gustafson via Alliansfritt Sverige
Bloggat: Leine, Göran,

Media: Svt1, AB1, 2, 3, 4SR1, 2, SvD1, 2, 3, 4, Dagens Arena,
Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , , , ,

27 januari 2012

(V)i har vind i seglen

Visst för att värdet på opinionsundersökningar brukar vara ungefär noll och intet. Men det betyder inte att opinionsundersökningar inte kan ha betydelse. Om inte annat så blir det lite lättare att arbeta vidare när man känner att man har lite vind i seglen. Och det har vi onekligen just nu när vi fick 9,6% i senaste opinionsundersökningen, den högsta siffran på över sju år.

Nu är det upp till oss att utnyttja den vinden. Med en feministisk offensiv, de mest långtgående kraven för en stark arbetsrätt och trygga anställningar, den bästa miljöpolitiken och som enda parti i riksdagen som driver en politik för full sysselsättning så har vi enorma möjligheter att utvecklas, växa ännu mer. Vi har alla förutsättningar att leda kampen för regeringens fall 2014 - och det ska vi göra!

Att sen sossarna tillsammans med regeringen försöker smyga oss in i euro-pakten bakvägen lär knappast göra det svårare för oss att växa.

Media: SvD1, 2, DN1, 2, 3, 4AB1, 2,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

22 januari 2012

Påskuppropet fortsätter med Solrosuppropet

Det var länge sen jag skrev något om sjukförsäkringarna. Det är inte för att förhållandena har blivit så mycket bättre för de tusentals som har drabbats av regeringens utförsäkringspolitik. Snarare är det tvärtom. Knappast någonting har hänt som har förbättrat situationen för de drabbade och efter ett tag så blir det svårt att skriva något nytt när ingenting har hänt. Jag antar att det är det man räknar med från regeringens sida. Att alla ska tappa interesset för frågan.

Men det kan jag lova att jag inte har gjort! Jag anser fortfarande att försämringarna av sjukförsäkringen är en av regeringens största skamfläckar. Därför är jag glad att förra årets Påskupprop mot utförsäkringarna fortsätter när startskottet nu har gått för Solrosuppropet. Förra årets stora protester över hela landet har inte lett till annat än marginella förändringar utan tiotusentals sjuka att utförsäkras för andra gången, fast de är för sjuka för att arbeta.

Protestaktionerna kommer alltså att upprepas i år, på annandag påsk, med de tillägget att uppropet denna gång även riktar in sig mot tvångsarbetet inom Fas3.

Läs mer om Solrosuppropet på Facebook.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

18 januari 2012

Grundkurs i marknadsekonomi för högern

Här kommer en grundkurs i marknadsekonomi för högern i allmänhet och Christer Jonsson (c) i synnerhet, som tycks ha svårt att förstå hur marknads- och företagsekonomin fungerar just när det handlar om privata bolag inom välfärden. Av någon anledning så tycks man tro att de regler som vanligtvis gäller på marknaden och för privata företag, att de plötsligt upphör att gälla i välfärdssammanhang. Det gör de inte kan jag avslöja, men eftersom det tycks vara svårt att ta in så har jag ansträngt mig för att vara pedagogisk. Så håll tillgodo:
I privata bolag är det främsta målet vinst. Verksamheten - ja, det är verktyget för att uppnå vinst. Detta gäller alltså för privata företag, även om de verkar inom välfärden.
Detta kan då ställas i relation till den offentliga sektorn. Där är målet verksamheten och verktyget för att klara verksamheten är pengar.

Var det svårt? Gick det för fort? Jag tar och ställer upp det för tydlighetens skull:
                          Mål                                Medel  
Privat:               Pengar                            Verksamheten
Offentligt:          Verksamheten                 Pengar

Så, med det fastslaget så kan vi skärskåda vad det innebär i praktiken i en verksamhet med två stora kostnadsposter, personal och brukare, som inom äldreomsorgen. Om vi börjar med Carema som exempel:

Carema är ett privat bolag och du kommer ihåg hur det var där? Vi repeterar: Vinsten är målet, verksamheten är verktyget. Du minns? Bra! Alltså: Carema driver äldreomsorg för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Ingenting annat! Hur gör man då för att tjäna pengar? Man ser till att intäkterna överstiger kostnaderna, eller hur? Antingen höjer man intäkterna eller så sänker man kostnaderna. Ganska basalt och självklart faktiskt, inte sant?

Och intäkterna vet Carema vilka de är, det står i kontraktet med kommunen. Man har ofta fått det i tävlan med andra bolag och intäkterna kan inte påverkas. Återstår alltså att kapa i kostnaderna, alltså personal och brukare. Med känt resultat. Att både personal och de äldre far illa i på företag som Carema är alltså ingen överraskning utan en fullt logisk följd av företagsekonomins grundläggande mål: att skapa vinst. Det är också därför som vinstintresset inte hör hemma i välfärden.

Men offentliga boenden har ju också brister ynkar du då kanske i kör med Annie Lööf och andra som försöker hävda att driftsformen inte har betydelse. Nu har jag aldrig hävdat att offentlig verksamhet inte skulle ha några brister. Tvärtom så har jag påtalat att det offentliga måste bli bättre. Det är också den politik som Vänsterpartiet driver. Men nåja, mer om det vid ett annat tillfälle, vi tar boendet i Kalmar i Kalmar som exempel också:

Vad är då skillnaden mellan det offentliga boendet i Kalmar och Carema? (Bortsett från meddelarskydd, demokratiskt inflytande och annat då givetvis) Jo, det är syftet va? För även om båda lever på skattepengar så är syftet hos Carema är att tjäna så mycket pengar som möjligt på verksamheten medan syftet hos det offentliga boendet i Kalmar att ha så bra verksamhet som möjligt för de pengar man får. Får man för lite pengar så blir det sämre verksamhet också, så enkelt är det. Vi ställer upp det:

I ett offentligt boende gäller: skattepengar = verksamhet
I ett privat boende gäller: skattepengar - vinst = försämrad verksamhet

För boendet i Kalmar är alltså inte problemet att någon ska ha ut vinst på en verksamhet där det inte finns någon marginal att ta ut vinst på (tänk dig hur det skulle sett ut om det funnits en företagsledning som krävt en vinstmarginal på 15% dessutom. Hua!). Nej, i Kalmar ligger problemet på en helt annan nivå. Nämligen den statliga. För som du kanske är medveten om så har vi en högerregering i Sverige, vilket givetvis ställer till med problem för alla som anser att en bra välfärd för alla är något att sträva efter. Även i en kommun där Vänsterpartiet har ett visst inflytande.

Högerregeringen tycker nämligen att det viktigare att sänka momsen för krogägare, ta bort förmögenhetsskatten för de rikaste, ge bidrag till McDonalds osv, än att se till att kommuner och landsting får möjlighet att ha tillräckligt många anställda för att ta hand om gamla, sjuka och barn. Och så länge vi har en regering som gör sådana prioriteringar så kommer även offentliga boenden att bli dåliga. För du kanske minns: inom offentligt driven verksamhet så skapar man så bra verksamhet som möjligt för de pengar man får.

Så, för att återigen sätta upp det tydligt:
Vinst i privata bolag = sämre äldreomsorg
Mindre pengar till kommunen = sämre äldreomsorg

Som du ser så är det helt olika bevekelsegrunder som leder till sämre omsorg. Det finns dock en gemensam faktor bakom dem båda - högerpolitik!
Tack Jöran Fagerlund för inspirationen

Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , , , ,

16 januari 2012

Annie Lööf (c) har fel - ägandeformen gör skillnad

Igår debatterade Vänsterpartiets nyvalde partiordförande Jonas Sjöstedt med centerns ordförande Annie Lööf i Agenda. Ämnet var valfrihet i äldreomsorgen och skiljelinjen dem emellan var glasklar: Jonas och vänstern vill att de som behöver omsorg ska ha frihet att styra över sin vardag, även när man blivit gammal och inte klarar sig själv fullt ut. Annie, och centern, värnar istället företagens rätt att profitera på de äldres vårdbehov.

Givetvis så säger hon inte det rakt ut utan att "vi vill ha valfrihet och det är inte utföraren som är viktig". Men som min bloggkollega Linda Fleetwood skriver:
Då kan man fråga sig varför de vill tvinga igenom LOV i de kommuner som inte har valt det. Är det valfrihet? Och om utföraren inte spelar någon roll, varför kräver de att så mycket som möjligt ska privatiseras?
Som vanligt så låtsas man om att ägarformen inte har någon betydelse, samtidigt som man gör allt just för att ändra ägarformerna från att vara offentliga och demokratiskt styrda till att styras av privata aktörers vinstintresse. Men svenskarna är uppenbarligen inte riktigt så naiva som Annie och c:o hoppas på, utan en klar majoritet underkänner iden om privat äldrevård. För som bloggkollegan Jöran Fagerlund skriver:
I ett privat företag är målet pengar och medlet att nå detta verksamheten. I den offentliga sektorn är verksamheten målet och medlet att förverkliga den är pengar.
Dessutom har han kompletterat med en pedagogisk tabell som jag rekommenderar att ta del av. Jag ska avsluta med att citera ytterligare en bloggkollega, Rosa Lundmark:
För centern spelar inte ägandeformen roll, bara kvalitet säger Annie. Hon blir svarslös när Jonas påpekar att bemanningen är 10 procent lägre i privata äldreboenden. Eller att antalet deltider är fler. Eller att antalet timanställningar är fler. Ägandeformer som är vinstdrivande gör skillnad. Till det sämre.
Fler som bloggat: Jerker, Mats, Alliansfritt,

Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , , , ,

15 januari 2012

Henrik Bäckström vill ha lätt utbytbara arbetare

Henrik Bäckström, förbundsdirektör Bemanningsföretagen, blev uppretad av min debattartikel om att förbjuda bemanningsföretag och skrev ett svar som dessvärre inte finns på nätyet. Men i korthet gick det ut på att alla bemanningsanställda skulle bli arbetslösa om ambitionen att förbjuda bemanningsföretagen gick igenom. Att förbjuda bemanningsföretagen är ju även Vänsterpartiets linje efter kongressen.

Och ja, det har hörts förut och jag svarade på en liknande artikel i ett blogginlägg häromdagen. Likaså gjorde Jodefin Brink, om än mycket bättre. Här kommer i alla fall svaret till Henrik Bäckström från mig:

Aldrig har väl arbetarens utbytbarhet varit så tydlig i modern svensk historia som idag. Och aldrig har det väl varit så tydligt att det är det som är målet i sig som i Henrik Bäckströms svar på min debattartikel om att förbjuda bemanningsföretag. Det är rätten att tjäna stora pengar på arbetarnas utbytbarhet och dumpade villkor som bemanningsbranschen försvarar så hett.

Det har under året rapporterats om hur tillväxten fortsätter hos bemanningsföretagen i Sverige - som aldrig tjänat så mycket pengar som nu. Om några år väntas andelen inhyrd personal vara mer än dubbelt så stor som i dag. Allt fler bolag, i allt fler branscher, väljer att hyra in personal i stället för att anställa. Idag när ICA eller Konsum söker folk är det inte deras namn som finns i jobbannonserna.

Det är länge sedan det handlade om att snabbt kunna ringa in en vikarie – ”Nisse på Manpower” – när receptionisten fått snuva. Inhyrd personal ersätter idag ordinarie personal i arbetslivet. Men Henrik Bäckström försöker ändå måla upp en värld där 60 000 bemanningsarbeten uppstår ur tomma intet och kommer att försvinna i samma sekund som Vänsterpartiet får som vi vill och uthyrningsföretagen förbjuds.

Men i den verkliga världen behöver företagen få ett visst mått arbete utfört. För detta krävs arbetskraft utifrån hur många varor eller tjänster företaget tänker producera. Det går utmärkt för arbetsköpare att själva anställa denna personal. Att man, som Henrik Bäckström visade, inte vill göra det utan hellre vill ha en lätt utbytbar arbetskraft. Ja det är en helt annan sak!

Kaj Raving (V)

Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , , , ,

11 januari 2012

Bemanningsföretagen har fått skrämselhicka

Vänsterpartiets beslut från i helgen att arbeta för ett förbud av bemanningsföretag har fått branchen att känna sig hotad. Bra! Kapitalet försöker alltid hitta bästa möjliga sättet att utnyttja arbetarna på och bemanningsbranchen har fått fritt spelrum att dumpa villkoren på arbetsmarknaden alldeles för länge. Det är bara vi arbetare som gemensamt kan sätta stopp för denna avart på den svenska arbetsmarknaden. Och nu, nu är de hotade!

Men anledningen till att höger reagerar så kraftigt har ingenting med jobben att göra. Det är ju inte direkt så att arbetslösheten för ungdomar och invandrare, eller några andra för den delen, försvunnit sen bemanningsföretagen tilläts 1993… Men arbetare som lever med otrygga arbetsförhållanden och tillfälliga kontrakt har mycket svårare att organisera sig fackligt och ta strid för bättre arbetsförhållanden. Och det är sånt som högern uppskattar!

Nä, bemanningsföretagen skapar givetvis inga nya jobb, de förmedlar jobb till arbetsplatser där det finns behov av arbetskraft. Det behovet finns självklart även utan bemanningsföretagens existens på marknaden. Tomrummet som bemanningsföretagen fyller har inte uppstått ur tomma inte – och försvinner så klart inte heller spårlöst i samma sekund som Vänsterpartiet får som vi vill och bemanningsföretagen förbjuds.

Behovet av att anställa skulle snarare vara större om bemanningsföretagen inte fanns eftersom de bemanningsanställda ofta pressas att arbeta hårdare och under osäkrare förhållanden än den ordinarie personalen. Med följd att olycksfrekvensen är högre i bemanningsbranschen än i andra branscher. Bemanningsanställda behandlas ofta i ännu högre grad än andra arbetare som en slit- och slängvara på arbetsmarknaden. Men den kostnaden får samhället och den enskilde stå för.

Det är också länge sedan det handlade om att snabbt kunna ringa in en vikarie – ”Nisse på Manpower” – när receptionisten fått snuva. Idag utgör inhyrda ett permanent inslag i arbetsstyrkan och allt fler bolag, i allt fler branscher, väljer att hyra in personal i stället för att anställa. Majoriteten av dagens inhyrda gör istället arbeten som tidigare utfördes av ordinarie, oftast fast anställd, personal.

När andelen inhyrd personal ökar samtidigt som andelen tillsvidareanställd personalen minskar så ställs arbetare mot arbetare. Med hjälp av bemanningsföretagen så tar högern den svenska arbetsmarknaden tillbaks till de förhållanden som rådde innan man satte stopp för otyget för nästan 80 år sedan, 1935.

Nej, frågan om bemanningsbranschen har inte ett dugg med arbetslösheten att göra, det handlar om klasskamp! Anledningen till att högern reagerar är att det handlar om maktförhållandena mellan arbete och kapital. Och där, i den kampen, är bemanningsbranschen ett effektivt verktyg för kapitalet att dumpa villkoren på arbetsmarknaden och få fram en lätt utbytbar och foglig arbetskraft.

Det verktyget vill nu Vänsterpartiet vrida ur händerna på högern - och det ger dem stora skälvan. Det är så klasskampen ser ut idag!

Bloggat: Fredrich Legnemark har skrivit utmärkta inlägg om bemanningsbranschen här och här. Även Svensson har skrivit om detta. Och missa för allt i världen inte Agnes story!

Media: DN1, 2, 3, SR,
Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , , , , , ,

09 januari 2012

Huka er högern för nu har vänstern laddat om!

Ny partiledare, nej till bemanningsföretag, en rejäl partiskatt, ja till förstatligande av skolan, en kraftig markering för förkortad arbetstid och en ny seriös klimatpolitik som verkligen kan utmana ett miljöparti som öppet flörtar högerut. Det är bara några av de strålande beslut som togs på kongressen i helgen.

Lägg till detta ett nytt grundmurat själförtroende och en framtidstro av sällan skådat slag! Tillsammans ger det ett vänsterparti som med handlingskraft kommer ta på sig uppgiften att förändra Sverige i grunden. Nu påbörjar vi resan mot ett samhälle byggt på socialism, feminism och på en ekologisk grund!

Så huka er i högern, för nu har vänstern laddat om!



Bloggat: Nicke, Linda, Lasse, Jerker,

Media: DN1, 2, 3, 4, 5Svt1, Ex1, 2, AB1, 2, 3, 4, 5, 6, 7SR, SvD1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, LO-tidningen, KA,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

07 januari 2012

Tack för förtroendet!

Jag har blivit invald i Vänsterpartiets partistyrelse! Det är något som jag är glad och oerhört stolt över. Jag vill tacka så mycket för förtroendet och förmånen att vara med och leda världens bästa parti! Så ett stort tack till alla som tror på mig. Jag lovar att jag ska göra mitt allra allra bästa för att förvalta förtroendet och jag lovar att ta mig an utmaningen att tillsammans med alla härliga kamrater bygga ett starkare, mer välorganiserat Vänsterparti, som med gott självförtroende tar sig an uppgiften att skapa ett bättre, rättvisare Sverige.

Förhoppningsvis kommer jag kunna bidra till att fackliga och arbetsrättsliga frågor lyfts ytterligare lite högre på dagordningen i Sveriges bästa arbetarparti. Om inte annat så kommer jag nu att driva på för att vi arbetar för kongressbeslutet om att sätta stopp för bemanningsbranchen.

Missa inte att läsa Jonas tacktal. Suveränt!




Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

06 januari 2012

Kongressen beslutade om förbud mot bemanningsbranschen!

Partistyrelsevalet är gjort och nu väntar jag på att det ska räknas färdigt. Spännande nu givetvis. Men redan har dagen bjudit på en seger. Kongressen har nämligen redan beslutat att Vänsterpartiet ska arbeta för att bemanningsbranchen ska förbjudas. Ett ställningstagande som jag är övertygad om att partiet har allt att vinna på.

Detta trots att min motion om detta inte ens varit uppe ännu, utan det handlar om att en skrivning om detta har förts in i Strategidokumentet. Min motion anses alltså därmed också vara besvarad av partistyrelsen. Hela frågan vanns nästan utan diskussion och Vänsterpartiet är nu det första av riksdagspartierna som kommer att agera för ett förbud av denna avart på sveriges arbetsmarknad. Jippie!

I övrigt så har givetvis en rad bra beslut tagits, men de som fått störst utrymme är givetvis det om delat ledarskap, som ju avslogs. Samt givetvis, inte minst, valet av Jonas Sjöstedt som ny partiordförande efter Lars Ohly. Båda delarna anser jag var bra beslut och jag ser nu oerhört positivt på partiets framtid.

Nu väntar jag spännt på att räkningen av rösterna ska bli klar...

Mycket har skrivits om kongressen idag: AB1, 2, 3, 4, 56, 7Ex1, 2, 3, 4, 5, 6, DN1, 2, 3, 4, 5,

04 januari 2012

Vänsterpartiet har allt att vinna på att ta tydlig ställning i bemanningsfrågan

Nu närmar det sig. Tidigt imorgon bär det av mot kongressen i Uppsala. För mig personligen är det två saker som känns särkilt betydande och båda ska klaras av på fredagen. Först är det valet till partistyrelse, där jag givetvis hoppas att det går vägen och jag blir invald i partistyrelsen. Senare samma kväll så ska min motion A32, om att förbjuda uthyrning av personal, upp till behandling.

Dessvärre har partistyrelsen avslagit motionen, men jag tror och hoppas att man får bakläxa på det. Förutom att frågan i sig är viktig så tror jag att vi som parti har allt att vinna på att lämna "sosseträsket" där man mest arbetar för att göra usla saker lite mindre värdelösa utan att ens ha ambitionen att nå fram till nåt bra. Låt oss istället ta ett tydligt ställningstagande i den  här frågan och visa att vi faktiskt är ett arbetarrörelseparti som tar ställning för arbetarens rättigheter - inte kapitalets.

Vänsterpartiet är idag det parti som kräver mest långtgående regleringar av bemanningsbranchen, med tydligare reglering som värnar anställningsskydd, kollektivavtal osv. Det är man tydlig med i svaret från partistyrelsen och det är givetvis jättebra. Och Josefin Brinks insatser mot bemanningsbranschen kan nog knappast överskattas.

Men jag, tillsammans med en rad vänsterpartister, varav många fackligt aktiva, anser att detta inte räcker. Vi vill att kongressen ska besluta om att Vänsterpartiet ska verka för att ett förbud mot uthyrning av arbetskraft förs in i svensk lagstiftning. Varför utvecklar jag i motionstexten samt på Barometerns debattsida idag.

Och partistyrelsen håller med om den problemformulering som beskrivs. Dessvärre landar man ändå fel. På två avgörande punkter som jag ser det. Därför avslår man som sagt motionen:
Partistyrelsen håller med motionärerna om problembeskrivningen och ser att det finns ett behov av att gå längre än att bara bekämpa de mest uppenbara missförhållandena som förekommer i samband med in- och uthyrning av arbetstagare. I dagsläget tror dock partistyrelsen att möjligheterna att framgångsrikt driva ett förbud mot hela bemanningsbranschen är starkt begränsade.
[...]
Att ha en fast anställning på heltid i ett bemanningsföretag kan, trots allt och särskilt om de regleringar som Vänsterpartiet föreslår genomförs, vara ett mindre dåligt alternativ än att vara timanställd.
Först och främst: I dagsläget är det dessvärr ganska lite av vår politik som vi har möjlighet att driva igenom. Självklart finns det ingen majoritet i riksdagen för ett förbud idag, men mig veterligen gör det inte det i exempelvis 6-timmarsfrågan heller. Skulle vi bara driva de frågor som vi kan få igenom blev det inte mycket kvar av vår politik. Frågan är ju vad VI, som parti, vill med bemanningsbranschen. Jag hoppas vi vill se ett förbud mot eländet!

För det andra så kan man av svaret uttyda att partistyrelsen ser uthyrning som ett problem främst för den enskilde. Det är i så fall ett stort misstag! Visst finns det många problem med branschen som i sig kunde var grund nog för ett förbud. Många exempel finns på hur inhyrda får sämre villkor, sämre arbetsmiljö eller så tycks inte samma lagar, avtal och regler gälla för ordinarie personal som för inhyrda. Men bemanningsfrågan handlar inte främst om de inhyrdas arbetsvillkor.

Bemanningsfrågan handlar inte heller om enskilda bemanningsföretag, om de är dåliga eller schyssta. I slutänden så handlar det om den urgamla frågan om maktförhållandena mellan arbete och kapital. Och där, i den kampen, är bemanningsbranschen ett effektivt verktyg för kapitalet att dumpa villkoren på arbetsmarknaden och få fram en fogligare arbetskraft. Det är något som alla arbetare förlorar på och vi som arbetarparti har allt att vinna på att ta tydlig ställning i den här frågan.

Det hoppas jag att vi gör på fredag kväll!

Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , ,

03 januari 2012

Sänkt restaurangmoms = tack för hjälpen McDonalds?

Varför satsa mer pengar på vård, skola och omsorg när man kan få en Big Mac fem kronor billigare. Då löser vi problemet med att det äts för lite hamburgare i Sverige... så tycks resonemanget ha gått i Rosenbad när man lydigt biföll branchens önskan om att sänka restaurangmomsen. Eller handlar det om ett tack för hjälpen från moderaterna för sponsring i valet kanske?

Oavsett vilket så är McDonalds ute i en stor kampanj för att försöka ge någon form av legetimitet åt denna helt uppenbart värdelösa reform. Så också i Nybro där McDonalds nu gått ut och talat om att den sänkta momsen leder inte bara till billigare hamburgare utan även fler jobb. Det är ju svårt att inte vara positiv till det eller?

Nåja, jag har för det första svårt att se att problemet med Sverige är att det äts för lite hamburgare. För det andra så är det extremt dyra jobb som eventuellt skapas. Anders Borg hoppas nämligen att sänkningen ska ge 3 500 nya jobb. Det är i sig tveksamt, erfarenheter från Finland visar att effekten blev 0 (noll) nya jobb. Men om vi ändå utgår ifrån att Borg har rätt, så innebär de drygt 5 miljarder som momssänkningen kostar att varje arbetstillfälle går lös på 1,5 miljon!

1,5 miljon per McDonaldsanställd alltså! Det innebär i sin tur att för varje McDonaldsanställd så kunde tre personer direkt inom välfärden. Det innebär att istället för de 10-15 jobb som McDonalds säger att det blir i Nybro så kunde det blivit 30-45 jobb om pengarna istället gått till kommunerna. Jag kommenterar det på Nybrovänsterns hemsida.

Så, nej! Problemet är verkligen inte att vi äter för lite snabbmat i Sverige. Problemet är att regeringen strör skattemedel över McDonalds medan allt för få ungdomar får möjlighet att utbilda sig och bli anställningsbara. Det är uppenbart att regeringen har misslyckats med det man sagt är den viktigaste uppgiften för den ekonomiska politiken, att skapa full sysselsättning.

Vad som behövs är åtgärder för verkliga arbeten istället. Det krävs en storsatsning på jobb för ungdomar. Satsningar som de som Vänsterpartiet har presenterat, med utbildningssatsningar, lärlingsanställningar och en generationsväxling i arbetslivet, särskilt i äldreomsorgen där behoven idag är stora. Så kan man komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten. Inte genom att strö pengar över McDonalds.

Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , , ,

Dags för en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet

Minst 59 personer omkom i arbetsplatsolyckor under 2011 rapporterar Dagens Arbete. Mer än en person dog alltså varje vecka till följd av sitt arbete. Arbetsmiljöverkets statistik är dessutom preliminär och siffran kan öka.

Ulla Lindqvist, LO:s vice ordförande, påpekar att arbetsmiljön är arbetsköparnas ansvar, men konstaterar också att regeringen inte kan smita undan sitt ansvar i frågan:
– Men man måste också peka på regeringens nedskärningar – Arbetsmiljöverket har fått minskade möjligheter att följa upp vad som händer, och ställa krav, på grund av besparingarna.
Bland det först högerregeringen gjorde när man inledde sin regim var att genomföra kraftiga neddragningar inom allt vad arbetsmiljö heter. Bland annat har man lagt ner Arbetslivsinstitutet (ALI) med sin internationellt erkända kompetens på framförallt arbetsmiljöområdet. Därmed har värdefull kunskap och viktiga forskningsresurser splittrats och gått förlorade. Nu är det bara Sverige och Portugal i Europa som inte har en samlad arbetsmiljöforskning.

Pengarna till utbildning av skyddsombud drogs också in och Arbetsmiljöverket har drabbats av stora neddragningar vilket leder till att arbetsmiljön drabbas på alla företag där ett besök hade behövts som idag inte blir av. Förutom att neddragningarna kostar samhället enorma summor, så kan den verkliga kostnaden av de dödsfall och skador som blir resultatet av regeringens politik aldrig överskattas.

Vänsterpartiet vill därför samla och stärka arbetslivsforskningen på nytt. Vi vill satsa mer på förebyggande arbetsmiljöarbete, utbildning och tillsyn i syfte att minimera dödsfallen i arbetslivet. Vi vill också tillföra mer resurser till Arbetsmiljöverkets tillsyns- och informationsarbete, utbildning av skyddsombud och de regionala skyddsombudens verksamhet.

När det gäller dödsfall och olyckor i arbetslivet så är en nollvision det enda som kan accepteras. Det är dags att den införs nu!

Här kan man se en sammanställning över Vänsterpartiets arbetsmarknadsmotioner 2011.

Lästips: Göran menar att Wall Street sätter märket i avtalsrörelsen, Martin skriver om sossekrisen och Ulla har skrivit en debattartikel om kvinnors livsvillkor.

Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , , ,

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...