15 mars 2011

Mental härdsmälta hos kärnkraftskramarna

Det är svåra tider för kärnkraftskramare idag, ändå förbluffas jag av över att kärnkraftens förespråkare även i dagsläget håller fast vid att kärnkraften är en ren, säker och på alla sätt förträfflig energikälla. Det kan knappast förklaras på annat sätt än att de har drabbats av en kollektiv mental härdsmälta.

Var har dessa människor befunnit sig de senaste dygnen egentligen?  Hur tänker man när man som på DN:s ledarsida menar att man ska fortsätta som om ingenting har hänt "eftersom våra reaktorer inte befinner sig i geologiska zoner där det inträffar jordbävningar eller vid kuster som kan drabbas av en tsunami".

Nu behövs det tydligen ingen tsunami för att samma sak skulle kunna hända i Sverige, det räcker uppenbarligen med den mänskliga faktorn. Men grejen är ju att det inte spelar någon roll. Det finns ju ingen acceptabel risk när det gäller kärnkraft. Skulle något hända i Sverige så räcker det knappast med en ursäkt sen. Det är bara för kärnkraftskramarna att inse: kärnkraften har ingen framtid!

Media: DN1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, SvD1, 2, 3, 4, 5, Ex1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, AB1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

5 kommentarer:

gardebring sa...

Kärnkraften har definitivt en framtid. Däremot inte med den typ av reaktorer som vi idag har.

Det intressanta är nämligen att den tekniska utvecklingen i mycket hög grad kan lösa de tekniska och miljömässiga problem som vi står inför.
I Kina finns idag en kärnkraftsreaktor som inte kan få en härdsmälta. Det är en fysisk omöjlighet på grund av reaktorns design. Denna reaktortyp, Pebble bed-reaktor, är ett resultat av teknisk utveckling. En härdsmälta kan inte inträffa i en pebble-bed reaktor då reaktionen avtar när temperaturen ökar. Temperaturen blir således aldrig över cirka 2 000°C, vilket bränsleelementen och konstruktionen i övrigt tål. Det är inte bara en teori utan faktiskt provat i verkligheten.
En annan mycket intressant teknik är Toriumdrivna kärnkraftverk. Denna teknik är inte lika långt framme, men det finns experimentreaktorer. Torium har flera stora fördelar jämfört med Uran:
* Det finns mycket mer Torium än Uran
* Torium är avsevärt säkrare att bryta än Uran.
* Torium behöver inte upparbetas på samma sätt som Uran.
* Toriumreaktorer skapar avfall med halveringstider som kan räknas i hundratals år istället för hundratusentals år.
* Torium kan, till skillnad från Uran, inte själv hålla igång en fissionsprocess. En katalysator måste tillföras. Genom att ta bort katalysatorn avstannar processen, och en härdsmälta omöjliggörs.
* En toriumreaktor kan använda vårt befintliga kärnbränsle som en del av sin bränslemix. I det fallet finns förvisso risken för härdsmälta då uran finns som en del av mixen i reaktorn vid dessa tillfällen, men den stora fördelen är att det avfall som blir kvar också det får halveringstid på några hundra år. Med toriumreaktorer behövs ingen slutförvaring, inte ens för det avfall vi redan har.
* Torium kan användas mycket effektivare av reaktorn än Uran. I en Urandriven reaktor används bara någon procent av den tillgängliga energin. I en Toriumreaktor kan en mycket större del av energin tas tillvara.

Kontentan av detta är alltså att en diskussion om kärnkraft inte kan låsas fast vid en diskussion om den typ av reaktorer som vi idag har, teknik med över ett halvsekel på nacken. Det blir lite som att säga nej till elbilar eftersom en Chevrolet Impala från 1959 släpper ut en massa koldioxid.

Kaj Raving sa...

Det känns som om man hört 'det kan inte gå fel'-argumentet många gånger förr. Lik förbannat ser det ut som det gör i Japan...

NiM sa...

Ja, likförbannat ser det ut som det gör i japan, ett 50 årigt(!) kärnkraftvärk som klarat sig förvånandsvärt bra. För övrigt är inte 'kärnkraftskramarna' som hållt tillbaka utvecklingen av kärnkraft och därmed bär den större skulden för att gamla kärnkraftverk inte bytts ut mot nyare. Läs på om ämnet istället för att läsa rubriker på kvällstidningar pch partsinlagor.

Kaj Raving sa...

För 50 år sen lovade man säkert vitt och brett att kärnkraftverket skulle klara allt, precis som man gör om kärnkraften idag. Vad är det som säger att man inte blir bevisad om att man har fel om detta om 50 år igen? Ingenting!

Jan Wiklund sa...

Låt oss se deet så här: Alla energikällor kostar. Vissa mer än andra, visserligen.

Billigast är vattenkraft. Där får man tillbaka 50 ggr insatsen.

Sen kommer oljan. Där får man bara tillbaka ca 10 ggr - om man inte räknar in luftföroreningen.

Och sen kommer de andra, inkl kärnkraften. Där får man tillbaka 2-3 ggr.

Här har jag inte räknat i kronor utan i kWh som till skillnad från kostnader i pengar inte kan subventioneras bort. När det kostar mer än 1 kWh att få ut 1 kWh går det inte att fortsätta, hur mycket man än subventionerar.

Det överlägset mest ekonomiska förslaget, med minst problem, är att skära ner energiförbrukningen. Hus som inte behöver energitillförsel för uppvärmning kunde man bygga redan på 70-talet.

Och därtill kan man gott stryka i vårt överdrivna transportbehov. Det finns inget skäl i att bo mil från jobbet, och det finns inget skäl att tillverka alla våra industriprodukter i Kina.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...