24 januari 2011

Karensdagen är en klassfråga!

Sex av tio av GS-fackets medlemmar går till jobbet trots att de är sjuka, det skriver GS-fackets ordförande, Per-Olof Sjöö, i en debattartikel i Aftonbladet idag. De flesta gick till jobbet för att det var för dyrt att stanna hemma. Andra gick till jobbet för att det var brist på ersättare, på grund av pliktkänsla och för att det var för mycket att göra. Sjuknärvaron handlar både om den enskildes privatekonomi och om slimmade arbetsplatser där allt färre anställda ska göra allt mer.
De flesta som gick till jobbet menade att det var för dyrt att stanna hemma på grund av karensdagen. Andra gick till jobbet för att inte utsätta arbetskamraterna för orimliga arbetsinsatser – en effekt av hårda rationaliseringar på arbetsplatserna där färre anställda ska göra mer.
Per-Olof Sjöö menar därför att regeringen ska slopa karensdagen i stället för att använda pengarna till ett femte jobbavdrag. När det är för dyrt att stanna hemma på grund av karensdagen så stiger sjuknärvaron och ohälsan ökar. Många som kan tar ut semester eller komptid. De som inte kan går sjuka till arbetet, vilket blir dyrare för samhället i längden när det leder till långtidssjukskrivningar istället. Karensen drabbar låglönegrupperna värst och framför allt kvinnor.

Det är alltså en klassfråga! Ju sämre jobb och sämre betalt du har, desto större är risken att du går till jobbet fast du borde ligga hemma i sängen.
Karensdagen drabbar främst de som har det sämst. En tidigare studie från det nu nedlagda Arbetslivsinstitutet påvisade att sjuknärvaron är en klassfråga. Det är i första hand de som har de tyngsta och stressigaste jobben, mest ansträngd privatekonomi, det sämsta hälsotillståndet som går till jobbet fast de är sjuka och borde ha stannat hemma.
Det ökar givetvis också risken för skador när man jobbar trots att man egentligen borde ligga hemma. Både för sig själv och för andra. Exempelvis inom den tunga industrin och vården är karensen i högsta grad ett riskmoment. Vem vill tas om hand av en sjuksköterska som är febrig och oskärpt eller jobba med en traversförare som tänker mer på huvudvärken än på lasten? Knappast någon.
Karensdagen infördes som en del av krisuppgörelsen mellan regeringen och socialdemokraterna 1992. Syftet var att minska sjukförsäkringens utgifter på kort sikt. Det kortsiktiga syftet kan anses vara uppfyllt, men är det företagsekonomiskt, hälsomässigt och fördelningspolitiskt försvarbart att bibehålla en karensdag?
Att ifrågasätta karensdagen är långt ifrån politiskt korrekt i den borgerliga arbetslinjens Sverige.
Karensdagen måste utan tvekan bort. Har vi råd att sänk skatten så har vi definitivt råd att ta bort karensdagen. För Vänsterpartiet är det valet en självklarhet.

Lika självklart är det att det är dags att återupprätta ett nytt statligt finansierat permitteringssystem som föreslås av LO:s avtalssekreterare Per Bardh på Dagens Nyheters debattsida, för att undvika massuppsägningar när näst kris kommer, för det gör den.

Lästips: Göran och Lennart skriver om LO:s permitteringsförslg, Birgitta undrar vad vi ska göra åt vuxenmobbingen, Björn skriver om ekonomisk frizoner, Ilse-Marie vill att alla ska skriva på mot de omänskliga utförsäkringarna, Nicke citerar August Palm och Linda skriver om patientsäkerhet.

Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , , ,

Inga kommentarer:

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...