01 november 2010

Högern vill inte sluta kriga

Nio år av krig i Afghanistan vittnar om att krigsinsatsen där är ett stort misslyckande där våldet har eskalerat och spridit sig till allt större delar av landet. Tusentals civila dödas och trots att antalet utländska soldater har ökat, så flyttar Talibanerna fram sina positioner. Detta misslyckande vägrar dock bombhögern att ta till sig.

Vänsterpartiet väljer därför att inte gå vidare med förhandlingar om Afghanistanpolitiken med högerregeringen eftersom man inte är intresserad av att diskutera den avgörande frågan, den om att byta strategi och ersätta krigshetsandet med ökat civilt stöd och bidrag till politiska lösningar. Högerregeringen är helt enkelt inte intresserad av att avsluta kriget. Trots att det är ett krig som inte kan vinnas.

Vänsterpartiets ställningstagande i frågan är glasklart: trupperna ska hem och ersättas med humanitära åtgärder så snart det är möjligt. Lars Ohly:
När är det dags att dra den uppenbara slutsatsen att kriget är ett misslyckande? Nu, tycker Vänsterpartiet. Vi måste byta strategi. Den brokiga motståndsrörelsen går inte att besegra militärt. Fler soldater är inte är lösningen på säkerhetsläget i landet. Det Afghanistan behöver är ökat bistånd och en politisk lösning på konflikten. Istället för att med militära medel försöka besegra motståndsgrupperna borde vi med civila medel attackera orsakerna till att unga afghanska män ansluter sig till den brokiga motståndsrörelsen – fattigdom och bristen på arbete, utbildning och framtidstro.
Tyvärr så väljer S och MP att bryta den gemensamma Rödgröna överenskommelsen överenskommelse som gick ut på att arbeta för att börja ta hem trupperna redan nästa år och att den svenska närvaron i Afghanistan avslutas 2013. Istället fortsätter de att förhandla om en fortsatt krigsinsats med regeringen med resultatet att Svenska trupper kommer att vara kvar och strida vid sidan av USA:s och Nato:s Afghanistantrupper efter 2014.

Afghanistan behöver fred och utveckling, inte krig och fler bomber. Därför håller Vänsterpartiet fast vid innehållet i den tidigare Rödgröna överenskommelsen om att ta hem de svenska trupperna och istället öka det civila biståndet.
Många afghanska mammor dör när de föder barn. Samtidigt betalar vi pengar till majorer istället för barnmorskor. Många afghanska pappor kan inte sparka fotboll med sina barn. Samtidigt lägger vi våra pengar på att delta i kriget istället för benproteser och minröjning. Många afghanska flickor hoppas på att få gå i skolan, men förgäves. Och våra pengar betalar vapen istället för matteböcker. Vanliga afghanska familjer i vanliga afghanska byar har vant sig vid att äta sin middag till ljudet av bombmattor i grannbyn, för att våra pengar går till ett krig där bombanfall är ett stående inslag istället för matleveranser. Tanken svindlar när jag tänker på vad vi kunnat åstadkomma om västvärldens pengar hade satsats på afghansk välfärd istället för på bandvagnar och missiler. 


Bloggat: Jöran Fagerlund, Jinge, Jonas Sjöstedt, Emil Broberg, Peter Högberg, Mikael Nilsson, Jens Holm, Robin Sörbom,



Media: AB1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, LO-tidningen, DN1, 2, 3, 4, SvD1, 2, 3, 4, 5, Ex1, 2, 3, SR, Svt,
Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , ,

2 kommentarer:

Bengt Nyman sa...

Tack för ett välskrivet och balanserat inlägg.
Det är skamligt att Sverige dras med av Amerikansk Imperialism och deltar som stridande makt i ett främmande inbördeskrig. Neutralitet och empati får tydligen ta baksäte till svenska krigsherrars önskan att demonstrera och sälja svenska förstörelsevapen i främmande land. Fy Skäms Sverige!

Diego

Kaj Raving sa...

Tack för de orden =)

Kan bara hålla med: Fy Skäms Sverige!

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...