16 oktober 2010

Höginkomsttagare tjänar mest på högerpolitiken - Förvånad?

Rika tjänar mest och fattiga tjänar minst på regeringens politik! Så har det sett ut under den gångna mandatperioden och så kommer det att se ut även under den kommande mandatperioden rapporterar LO-tidningen. Är det egentligen NÅGON som faktiskt kan vara förvånad över det? Det är ju trots allt en högerregering som sitter vid makten.

Det är finansdepartementets egna beräkningar som visar att regeringens ihärdiga försök att hävda att politiken mest ska gynna låg- och medelinkomsttagare har föga med sanningen att göra.

I verkligheten är det i stället så att den tiondel av befolkningen om tjänar mest på politiken får mer än tre gånger så mycket som de som får minst av regeringen. Vilket alltså är de om redan har det sämst ställt. Inte ens när man räknar in regeringens förhoppningar om ”dynamiska effekterna”, dvs effekterna av att man straffar sjuka och arbetslösa för att de ska välja att bli friska och skaffa sig ett arbete istället för att gå hemma och vara tärande, inte ens då förändras bilden nämnvärt.

Då är detta ändå räknat i procent. Skillnaderna i reda kronor, vilket ju är vad man handlar med i affären, kommer givetvis att mångdubbla den snedvridande effekten. En procent av en hög inkomst ger ju betydligt mer pengar än en procent av en låg inkomst. Fördelningspolitik av gammalt klassiskt högersnitt med andra ord.

Effekterna av högerpolitiken blir dessutom ännu tydligare när man ser till var dessa pengar till överklassen kommer ifrån. Skattesänkningarna bekostas genom ytterligare nedmontering av välfärden. Vilket givetvis inte drabbar de som regeringen nu väljer att gynna i särskilt hög grad, men som slår desto hårdare mot de som redan har det sämst ställt.

För vilka är det som har störst behov av en väl fungerande gemensam välfärd? Jo, det är givetvis arbetarklassen. Det är vi, undersköterskan och industriarbetaren, "verklighetens folk" som Hägglund skulle säga, som sliter ut axlar och ryggar i våra arbeten. Det är vi som riskerar att bli arbetslösa och sjukskrivna.

Det är alltså vi som har störst behov av en god sjukvård för alla, oberoende av tjockleken på plånboken. Det är vi som har störst behov av ett socialförsäkringssystem som gör att vi inte behöver riskera att behöva sälja vårt hus, eller hamna hos socialen för att vi blir sjuka eller arbetslösa. Det är vi som har störst behov av en väl fungerande gemensam välfärd, inte den högavlönade kommundirektören eller vd:n.

Det stora flertalet människor förlorar tveklöst på skattesänkarpolitiken och de fördjupade klassklyftor som blir följden av den. Men det är alltså detta som högerregeringen ändå kallar "en politik som gynnar låg- och medelinkomsttagare". En politik som innebär att man strör pengar över överklassen samtidigt som man dränerar välfärden på pengar. Frågar är hur länge man ska kunna fortsätta slå blå dunster framför folks ögon?
Tro fan det att regeringen väljer att tillsätta en propagandaminister.



Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Moderaterna är och förblir en del av etablissemanget, salkavalka skriver IDÉHISTORIA 1900-TALET. 3 SEXDEBATT, mathiavelli skriver Que se vayan todos!, vandringsmyran skriver Vägvalet
För mer vänsterbloggar besök www.konfliktportalen.se.
Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om , , , , ,

4 kommentarer:

Wonder Warthog sa...

Ja, jag är verkligen förvånad! Du menar inte att det "nya arbetarpartiet" narras?

The Golden Girl sa...

Mycket bra skrivet Kaj! Klyftorna blir bara större och större..

Vi får fortsätta kämpa! Skyll inte på oss..vi röstade rött!

Bryt sa...

Fast dagens industriarbetare och dagens sjuksköterskor har det ju betydligt bättre ekonomiskt än kontorsslavarna. Ändå identifierar de sig inte som arbetare utan som medelklass. Den röda retoriken hjälper bara till att fådem att känna sig ännu mer förfördelade- de ser ju att de som vänstern värnar om tjänar bättre. Jag tror svensk vänster hade mått bra av att rikta sig mer till kontorsarbetarna.

Kaj Raving sa...

Bryt: För det första så tycker jag inte att kontorsslavarna nödvändigtvis är mindre arbetare än den klassiska industriarbetaren. Sjuksköterskor kan väl vara gränsfall, men undersköterskor tillhör definitivt arbetarklassen, även ekonomiskt.

För det andra så är det definitivt inte säkert att industriarbetaren tjänar mer. Även om exempelvis svetsare eller CNC-operatörer inom metallindustrin tjänar riktigt hyggligt så gäller det inte över hela industrin, utan det finns riktigt låga löner på sina håll. Ett lysande exempel är inte minst tvätteribranschen där villkoren ofta är rätt usla.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...