24 mars 2010

Positivt om överklassbidraget

Debatten om överklassbidrag börjar kännas tämligen uttjatad men har ändå fört något positivt med sig. För visst har samma argument som användes när man lanserade bidraget luftats igen otaliga gånger från båda sidor, om än med viss variation. Och även om vissa inte tycker att man ska blanda in ideologin så är det just ideologi det handlar om i slutänden.

Just åsikten att man inte ska blanda in är för övrigt en åsikt som ofta presenteras av höger-företrädare när man vill bevara den rådande ordningen. Det är givetvis en ideologiskt grundad åsikt även det, precis som när det gäller åsikterna kring överklassbidraget. De ideologiska skiljelinjerna är de gamla vanliga med högern som tycker att städerskan ska subventionera en tjänst hon knappast har råd att köpa själv medan vänstern tycker att det borde vara överklassen kan betala städerskan vad hennes arbete faktiskt kostar om man nu inte vill städa själv och att pengarna i stället borde gå till de som behöver dem.

Men nog om detta, bidraget kommer ju att avskaffas när vi byter regering i höst och då har det ändå fört med sig det positiva att högern nu slutligen har kommit till insikt om, eller åtminstone visat, att staten faktiskt kan vara en aktiv aktör när det kommer till att föra en politik för att skapa arbetstillfällen. Att sen högerregeringen valt ett dyrt, ineffektivt och orättvist sätt att göra det på är en annan sak, men det ska vi ju som sagt rätta till om ett halvår.

Det är ändå trevligt med detta trendbrott från högern, eftersom vänstern i alla tider sagt detta men då ständigt avfärdats som oseriösa slösare av skattepengar och anklagats för att vilja göda den "ofantliga" sektorn. För nog finns det branscher som behöver växa med hjälp av skattepengar. Jag kan dock inte se att just städhjälp åt överklassen är en sådan bransch som nödvändigtvis måste växa. Däremot så behöver välfärdssektorn växa rejält eftersom behoven ökar med en allt äldre befolkning och allt fler sjukdomar och annat som numera kan botas. Särskilt med tanke på att regeringen själv har bedömt att 60 000 jobb ska försvinna i form av välfärdsjobb inom kommuner och landsting.

Det innebär att det kommer finnas 60 000 färre sjuksköterskor, lärare, vårdbiträden och andra välfärdsarbetare till följd av regeringens politik, trots att högern nu alltså är medveten om att man aktivt kan arbeta för att skapa jobb. I stället för att rädda och skapa arbetstillfällen inom välfärden så väljer högern alltså att subventionera städhjälp åt överklassen.

Slutsatsen kan givetvis inte bli annan än att regeringen medvetet och aktivt arbetar för att montera ner välfärden för att i stället gynna överklassen. Man bedriver gammal klassisk högerpolitik med andra ord.


Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Trafikförvaltningen Östergötlands Järnvägar (TÖJ) – MÖJ och VSBJ, Hans Norebrink skriver Nödvändig sionism?, tusenpekpinnar skriver Revolution I: Slow-motion-revolution, L. O. Kristoffer Ejnermark skriver Debatten om arbetarlitteratur, theo skriver Till eder hushållsnära tjänst!
För mer vänsterbloggar besök www.konfliktportalen.se.

Förhoppningsvis fann du detta intressant och vill läsa mer om: , , , , , , ,

1 kommentar:

Björn Nilsson sa...

Ett förslag: någon historiskt sinnad kamrat kunde ju titta vilka synpunkter gamla SKP hade på frågan om hembiträden i slutet av trettiotalet. Finns en del om det i en dåtida tidning som hette Arbetarkvinnornas Tidning. Man var inte helt avvisande till företeelsen som sådan, samtidigt som man körde en intensiv kampanj för att hembiträdena skulle organisera sig fackligt. Mycket handlade väl om att folk skulle få en anständig behandling även om de just var hembiträden.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...