17 mars 2009

Kritisera den stora boven - regeringen

Att jag inte är särskilt förtjust i IF Metalls nya krisavtal har nog ingen som följt min blogg kunnat undgå att förstå. Men att att IF Metall förtjänar, och får, kritik för avtalet innebär inte att man får glömma bort den stora boven i dramat. Det är den borgerliga regeringens politik som nu börjar ge utslag. Man har utdelat slag efter slag mot den svenska fackföreningsrörelsens bas, utan att direkt angripa facket självt. Den här strategin som givetvis har varit glasklar för varje initierad person har nu alltså visat sig vara fruktsam för högern. Därför bör man också kritisera politiken som ledde fram till avtalet och inte bara resultatet av politiken. Detta för jag fram i följande insändare.

Det jäser på många håll inom IF Metalls led efter att man presenterat ett avtal om kortad arbetstid med reducerad lön. Det är förståeligt eftersom avtalet är exceptionellt i sitt slag i Sverige. Många andra fackförbund är rädda att nu ställas inför liknande, eller värre, krav. Vänsterpartiet vill dock peka på att det är viktigt att man inte glömmer bort vem som är den verkliga boven i dramat – den borgerliga regeringen.

Att IF Metall har pressats att gå med på en extrem lösning är givetvis inte bra men det är högerregeringen som har skapat en situation där arbetslöshet riskerar att innebära en ekonomisk katastrof för många människor.

Den borgerliga regeringen har genom sina stora försämringar av a-kassan skapat en situation där många IF Metallare inte får ut mer än c:a 60% av sin lön i ersättning. Man har dessutom avsevärt minskat på möjligheter till utbildning eller andra insatser från Arbetsförmedlingen

IF Metalls avtal är ett sorgligt utslag av regeringens cyniska arbetsmarknadspolitik kombinerad med en skrämmande passivitet i krisen. Ilskan borde därför inte riktas främst mot IF Metall, utan mot den regering som anser att krisen ska betalas av arbetarna medan direktörerna kan unna sig såväl löneförhöjningar som bonusar.

Vänsterpartiet har föreslagit ett statligt permitteringsstöd till de drabbade i industrin, som skulle möjliggöra en lösning liknande den Metall nu avtalat om, men utan att lönerna skulle behöva sänkas. Stödet skulle betalas ut för anställda som utbildar sig under en period istället för att arbeta. Företagen skulle vara medfinansiärer av utbildningarna, och inga uppsägningar verkställas under utbildningstiden. IF Metall har själva vädjat till regeringen om sådant stöd vid flera tillfällen, men fått blankt nej.

Kaj Raving, facklig-politisk talesperson
Vänsterpartiet Kalmar Län


-------------------------------------------------------

Bloggtips: Nicke om välfärden, liksom Ett hjärta RÖTT.

Förhoppningsvis fann du detta intressant och vill läsa mer om: , , , , , ,

10 kommentarer:

Serhat Daran sa...

Helt riktigt. IF Metalls kapitulation gentemot kapitalet skulle aldrig ha skett om inte vi hade en borgerlig regering vid makten. Som man sår får man skörda.

Kaj Raving sa...

Ja, tyvärr så är det bara att konstatera att regeringen har fått facket precis dit de ville...

Anders sa...

Att sänka dagpenningen i A-kassan med 50 spänn kan väl knappas betecknas som en "stor försämring" jämfört med hur det var innan 2007? "Försämrningen" är ca 1000 kr före skatt varje månad, ingen katastrof för någon som drar in 300 000 om året alltså.

Du borde i ditt resonemang tillföra att A-kassan var i princip lika dålig innan Alliansen, därför kan inte heller hela "skulden" läggas på dem.

Vad tycker du Kaj är en rimlig nivå på A-kassan? 1000 kr per dag har jag hört i debatten, eller 22 000 kr före skatt per månad. Då får en som tjänar 37700 ut 80%.

Kaj Raving sa...

Anders: det sänkta taket med 1000:- innebär att enligt TCO:s senaste rapport så får inte mer än vart fjärde ut 80% i ersättning idag. Jag har inte siffrorna för hur det såg ut innan sänkningen, men ett sänkt tak kombinerat med höjda snittlöner innebär att det är långt fler som idag inte når upp i 80% i ersättning jämfört med innan valet, så jo, enbart sänkningen av taket är en stor försämring.

Till det så kommer att avgiften har ökats rejält, i många fall med flera hundra procent, för en försäkring som alltså är rejält försämrad.

Till detta kommer hårdare kvalificeringsvillkor vilket leder till att det är färre idag som över huvud taget får rätt till a-kassa.

Sammantaget är det alltså en MYCKET STOR försämring av a-kassan!

Därför vill jag vill höja taket och ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen, att 80% faktiskt får ut 80% är rimligt för att skapa legitimitet åt försäkringen. Dessutom behöver kvalifikationsreglerna ändras och avgiften sänkas rejält.

Anders sa...

Du menar 80% av arbetstagarna?

Upp till vilken månadslön tycker du det är rimligt att man får 80%?

Kaj Raving sa...

Exakt vilka summor det handlar om i kronor vet jag inte, det viktiga är att så många som möjligt får del av försäkringen för att återställa dess legitimitet.

Anders sa...

Finns det egentligen något skäl alls till att A-kassan ska vara mindre än 100%?

Att sätta mindre än 100% innebär ju att man tvingar människor att anpassa sig till lägre levnadsstandard och lön - "hungriga vargar jagar bäst".

Kaj Raving sa...

Anders: "Finns det egentligen något skäl alls till att A-kassan ska vara mindre än 100%?"

Ja det gör det. Idag finns inte det ekonomiska utrymmet.

Anders sa...

Bra Kaj, så det ska vara lika mycket betalt för den som inte jobbar som för den som jobbar?

Tror du ,ärligt talat, inte att 100% A-kassa skulle ha några som helst effekter på folks vilja att arbeta?

Kaj Raving sa...

Tror knappast att det är den avgörande faktorn om man får 100, 90 eller 80% i ersättning. I de allra flesta fall så är det sociala sammanhang som ett arbete ger betydligt viktigare än den exakta lönenivån (inom rimliga gränser).

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...