"Guldkorn" på en söndagseftermiddag

Helgen har bjudit på några härliga "guldkorn" som är värda att lyftas särskilt. Som att riskkapitalbolaget Carema Care sparkade ett skyddsombud som påtalade prister i arbetsmiljön. Det är bara åt h-e på så många plan! Samtidigt fortsätter rean på offentlig verksamhet.

Helgen bjöd också på två stora icke-överraskningar i nyhetsform. Att avgöra vilken som var minst överraskande är helt omöjligt att avgöra. Men media har i alla fall rapporterat att det inte finns nån grund för påståendet att skattesänkningarna skapar jobb. Att det däremot skapat en j-a massa elände är lätt att se.

Lika föga överaskande var nyheten om den kanadensiska studien som visar att människor med låg IQ är benägnare att ge efter för rasism och fördomar. Men varför en studie kan man undra? För ärligt talat, det resultatet hade vilken normalbegåvad människa som helst kunnat få fram efter en snabb koll under hashtaggen #svpol på Twitter.

Och på tal om Twitter så var det kul att följa taggen #överklassafari igår och se hur en busslast på klassresa till Solsidan kunde få högern så provocerad att man offentligt visade sitt klassförakt. Sen upprörs överklassen över att klassföraktet möts av klasshat... Så odla ditt klasshat (men hata inte människor).

Och på tal om människor som är distanserade från verkligheten. Igår samlades Kristdemokraterna, fast till extra riksting för att välja en ny partiledare. Ett val som knappast kunde gå fel. För oss i oppositionen vill säga. Möjligen hade resan utför gått lite fortare med sekt-Odell vid rodret. Nu fick Hägglund sitta kvar och administrera utträdet ur riksdagen för partiet. Jag gratulerar Sverige!

Men ärligt talat, är det nån som vet vad poängen är med KD? Inte konstigt att KD-representanter visar sin brunaste sida och förespråkar att svenska medborgare som begår brott ska utvisas. Om barn till invandrare vill säga. Vart då, kan man ju fråga sig? Och varför i h-e har ni inte redan gått med i SD för? Men är det en sammanslagning man väntar på kanske?

Sånt kan man fundera på en söndagseftermiddag...

På Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om politik, kd, klass, klassamhälle, carema, riskkapitalbolag,

Visst går det att utvärdera jobbskatteavdraget!

Det finns inga bevis på att jobbskatteavdraget har haft några av de effekter som regeringen påstår att det har. Detta enligt en rapport från Arbetsmarknadsdepartementets institut för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, som lyder under arbetsmarknadsdepartementet. IFAU har granskat vilka faktiska effekterna som jobbskatteavdragen haft på sysselsättningen i Sverige, och kommit fram till att det inte går att dra några slutsatser alls.

Jobbskatteavdraget går alltså inte att utvärdera och det går inte att uttala sig om vilka effekter skattesänkningarna haft på jobben. Det hindrar dock inte regeringen som trots detta påstår att "reformen" lett till mellan 70 000 och 120 000 nya årsarbeten. Men som en av rapportens författare, forskaren i nationalekonomi, Che-Yuan Liang menar:

– Ofta när de utformar sådana här reformer så styrs de mer av politiska hänsyn än av ekonomisk kunskap.

Om man utgår ifrån att skattesänkningarnas egentliga syfte var att fungera som ett effektivt arbetsmarknadspolitiskt verktyg, vilket ju var det uttalade syftet. Ja, då är det uppenbart att det är ett katastrofalt misslyckande. Vi har idag en arbetslöshet som överstiger den vi hade vid regeringens tillträde. Det man då kallade massarbetslöshet. Ett magplask av historiska mått med andra ord!

Men, som Che-Yuan Liang visar, så är skattesänkningarna ett utslag av ideologi, inget annat! Regeringens val att låta miljard efter miljard rinna ner i fickorna på framför allt höginkomsttagarna har ingenting med arbetsmarknadspolitik att göra. Det är helt enkelt ett utslag av gammal hederlig högerpolitik. Och effekterna av den miljarrullningen är inte alls svår att utvärdera. Det är bara att se sig om lite i samhället.

• Vi har en arbetslöshet av historiska mått, för att inte tala om ungdomsarbetslösheten!
• Vi har har inkomstklyftor som har vidgats till de största i modern tid, dessutom har inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökat!
• Vi har en skenande fattigdom med en barnfattigdom som är den högsta sen mätningarna inleddes!
• Vi har sjuka som kastas ut ur sjukförsäkringen och hänvisas att leva på släktingar eller socialbidrag om de inte blir friska snabbt nog!
• Vi har en välfärd som monteras ner allt snabbare när kommuner och landsting får allt mindre inkomst!
• Vi har en infrastruktur som går på knäna eftersom satsningarna från staten uteblir, liksom nödvändiga satsningar på miljön!

Allt detta kan kopplas till regeringens skattesänkningar och listan kan göras mycket längre - så nog går det att utvärdera jobbskatteavdraget alltid!

Max Gustafson via Alliansfritt Sverige

Bloggat: Leine, Göran,

Media: Svt1, AB1, 2, 3, 4, SR1, 2, SvD1, 2, 3, 4, Dagens Arena,
På Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om politik, jobbskatteavdrag, regeringen, vänsterpartiet, välfärd, skattesänkning, sjukförsäkring, arbetslöshet,

(V)i har vind i seglen

Visst för att värdet på opinionsundersökningar brukar vara ungefär noll och intet. Men det betyder inte att opinionsundersökningar inte kan ha betydelse. Om inte annat så blir det lite lättare att arbeta vidare när man känner att man har lite vind i seglen. Och det har vi onekligen just nu när vi fick 9,6% i senaste opinionsundersökningen, den högsta siffran på över sju år.

Nu är det upp till oss att utnyttja den vinden. Med en feministisk offensiv, de mest långtgående kraven för en stark arbetsrätt och trygga anställningar, den bästa miljöpolitiken och som enda parti i riksdagen som driver en politik för full sysselsättning så har vi enorma möjligheter att utvecklas, växa ännu mer. Vi har alla förutsättningar att leda kampen för regeringens fall 2014 - och det ska vi göra!

Att sen sossarna tillsammans med regeringen försöker smyga oss in i euro-pakten bakvägen lär knappast göra det svårare för oss att växa.

Media: SvD1, 2, DN1, 2, 3, 4, AB1, 2,

Läs även andra bloggares åsikter om politik, vänsterpartiet, regeringen, opinionsundersökning, EU, >

Påskuppropet fortsätter med Solrosuppropet

Det var länge sen jag skrev något om sjukförsäkringarna. Det är inte för att förhållandena har blivit så mycket bättre för de tusentals som har drabbats av regeringens utförsäkringspolitik. Snarare är det tvärtom. Knappast någonting har hänt som har förbättrat situationen för de drabbade och efter ett tag så blir det svårt att skriva något nytt när ingenting har hänt. Jag antar att det är det man räknar med från regeringens sida. Att alla ska tappa interesset för frågan.

Men det kan jag lova att jag inte har gjort! Jag anser fortfarande att försämringarna av sjukförsäkringen är en av regeringens största skamfläckar. Därför är jag glad att förra årets Påskupprop mot utförsäkringarna fortsätter när startskottet nu har gått för Solrosuppropet. Förra årets stora protester över hela landet har inte lett till annat än marginella förändringar utan tiotusentals sjuka att utförsäkras för andra gången, fast de är för sjuka för att arbeta.

Protestaktionerna kommer alltså att upprepas i år, på annandag påsk, med de tillägget att uppropet denna gång även riktar in sig mot tvångsarbetet inom Fas3.

Läs mer om Solrosuppropet på Facebook.

Läs även andra bloggares åsikter om solrosuppropet, Påskupprop, regeringen, politik, sjukförsäkring, utförsäkrad,

Grundkurs i marknadsekonomi för högern

Här kommer en grundkurs i marknadsekonomi för högern i allmänhet och Christer Jonsson (c) i synnerhet, som tycks ha svårt att förstå hur marknads- och företagsekonomin fungerar just när det handlar om privata bolag inom välfärden. Av någon anledning så tycks man tro att de regler som vanligtvis gäller på marknaden och för privata företag, att de plötsligt upphör att gälla i välfärdssammanhang. Det gör de inte kan jag avslöja, men eftersom det tycks vara svårt att ta in så har jag ansträngt mig för att vara pedagogisk. Så håll tillgodo:

I privata bolag är det främsta målet vinst. Verksamheten - ja, det är verktyget för att uppnå vinst. Detta gäller alltså för privata företag, även om de verkar inom välfärden.

Detta kan då ställas i relation till den offentliga sektorn. Där är målet verksamheten och verktyget för att klara verksamheten är pengar.

Var det svårt? Gick det för fort? Jag tar och ställer upp det för tydlighetens skull:
                          Mål                                Medel  
Privat:               Pengar                            Verksamheten
Offentligt:          Verksamheten                 Pengar

Så, med det fastslaget så kan vi skärskåda vad det innebär i praktiken i en verksamhet med två stora kostnadsposter, personal och brukare, som inom äldreomsorgen. Om vi börjar med Carema som exempel:

Carema är ett privat bolag och du kommer ihåg hur det var där? Vi repeterar: Vinsten är målet, verksamheten är verktyget. Du minns? Bra! Alltså: Carema driver äldreomsorg för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Ingenting annat! Hur gör man då för att tjäna pengar? Man ser till att intäkterna överstiger kostnaderna, eller hur? Antingen höjer man intäkterna eller så sänker man kostnaderna. Ganska basalt och självklart faktiskt, inte sant?

Och intäkterna vet Carema vilka de är, det står i kontraktet med kommunen. Man har ofta fått det i tävlan med andra bolag och intäkterna kan inte påverkas. Återstår alltså att kapa i kostnaderna, alltså personal och brukare. Med känt resultat. Att både personal och de äldre far illa i på företag som Carema är alltså ingen överraskning utan en fullt logisk följd av företagsekonomins grundläggande mål: att skapa vinst. Det är också därför som vinstintresset inte hör hemma i välfärden.

Men offentliga boenden har ju också brister ynkar du då kanske i kör med Annie Lööf och andra som försöker hävda att driftsformen inte har betydelse. Nu har jag aldrig hävdat att offentlig verksamhet inte skulle ha några brister. Tvärtom så har jag påtalat att det offentliga måste bli bättre. Det är också den politik som Vänsterpartiet driver. Men nåja, mer om det vid ett annat tillfälle, vi tar boendet i Kalmar i Kalmar som exempel också:

Vad är då skillnaden mellan det offentliga boendet i Kalmar och Carema? (Bortsett från meddelarskydd, demokratiskt inflytande och annat då givetvis) Jo, det är syftet va? För även om båda lever på skattepengar så är syftet hos Carema är att tjäna så mycket pengar som möjligt på verksamheten medan syftet hos det offentliga boendet i Kalmar att ha så bra verksamhet som möjligt för de pengar man får. Får man för lite pengar så blir det sämre verksamhet också, så enkelt är det. Vi ställer upp det:

I ett offentligt boende gäller: skattepengar = verksamhet
I ett privat boende gäller: skattepengar - vinst = försämrad verksamhet

För boendet i Kalmar är alltså inte problemet att någon ska ha ut vinst på en verksamhet där det inte finns någon marginal att ta ut vinst på (tänk dig hur det skulle sett ut om det funnits en företagsledning som krävt en vinstmarginal på 15% dessutom. Hua!). Nej, i Kalmar ligger problemet på en helt annan nivå. Nämligen den statliga. För som du kanske är medveten om så har vi en högerregering i Sverige, vilket givetvis ställer till med problem för alla som anser att en bra välfärd för alla är något att sträva efter. Även i en kommun där Vänsterpartiet har ett visst inflytande.

Högerregeringen tycker nämligen att det viktigare att sänka momsen för krogägare, ta bort förmögenhetsskatten för de rikaste, ge bidrag till McDonalds osv, än att se till att kommuner och landsting får möjlighet att ha tillräckligt många anställda för att ta hand om gamla, sjuka och barn. Och så länge vi har en regering som gör sådana prioriteringar så kommer även offentliga boenden att bli dåliga. För du kanske minns: inom offentligt driven verksamhet så skapar man så bra verksamhet som möjligt för de pengar man får.

Så, för att återigen sätta upp det tydligt:
Vinst i privata bolag = sämre äldreomsorg
Mindre pengar till kommunen = sämre äldreomsorg

Som du ser så är det helt olika bevekelsegrunder som leder till sämre omsorg. Det finns dock en gemensam faktor bakom dem båda - högerpolitik!

Tack Jöran Fagerlund för inspirationen

På Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om politik, regeringen, Christer Jonsson, centerpartiet, vänsterpartiet, privatisering, carema, äldreomsorg,

Annie Lööf (c) har fel - ägandeformen gör skillnad

Igår debatterade Vänsterpartiets nyvalde partiordförande Jonas Sjöstedt med centerns ordförande Annie Lööf i Agenda. Ämnet var valfrihet i äldreomsorgen och skiljelinjen dem emellan var glasklar: Jonas och vänstern vill att de som behöver omsorg ska ha frihet att styra över sin vardag, även när man blivit gammal och inte klarar sig själv fullt ut. Annie, och centern, värnar istället företagens rätt att profitera på de äldres vårdbehov.

Givetvis så säger hon inte det rakt ut utan att "vi vill ha valfrihet och det är inte utföraren som är viktig". Men som min bloggkollega Linda Fleetwood skriver:

Då kan man fråga sig varför de vill tvinga igenom LOV i de kommuner som inte har valt det. Är det valfrihet? Och om utföraren inte spelar någon roll, varför kräver de att så mycket som möjligt ska privatiseras?

Som vanligt så låtsas man om att ägarformen inte har någon betydelse, samtidigt som man gör allt just för att ändra ägarformerna från att vara offentliga och demokratiskt styrda till att styras av privata aktörers vinstintresse. Men svenskarna är uppenbarligen inte riktigt så naiva som Annie och c:o hoppas på, utan en klar majoritet underkänner iden om privat äldrevård. För som bloggkollegan Jöran Fagerlund skriver:

I ett privat företag är målet pengar och medlet att nå detta verksamheten. I den offentliga sektorn är verksamheten målet och medlet att förverkliga den är pengar.

Dessutom har han kompletterat med en pedagogisk tabell som jag rekommenderar att ta del av. Jag ska avsluta med att citera ytterligare en bloggkollega, Rosa Lundmark:

För centern spelar inte ägandeformen roll, bara kvalitet säger Annie. Hon blir svarslös när Jonas påpekar att bemanningen är 10 procent lägre i privata äldreboenden. Eller att antalet deltider är fler. Eller att antalet timanställningar är fler. Ägandeformer som är vinstdrivande gör skillnad. Till det sämre.

Fler som bloggat: Jerker, Mats, Alliansfritt,

På Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om politik, privatisering, äldreomsorg, regeringen, Annie Lööf, centerpartiet, vänsterpartiet, Jonas Sjöstedt,

Henrik Bäckström vill ha lätt utbytbara arbetare

Henrik Bäckström, förbundsdirektör Bemanningsföretagen, blev uppretad av min debattartikel om att förbjuda bemanningsföretag och skrev ett svar som dessvärre inte finns på nätyet. Men i korthet gick det ut på att alla bemanningsanställda skulle bli arbetslösa om ambitionen att förbjuda bemanningsföretagen gick igenom. Att förbjuda bemanningsföretagen är ju även Vänsterpartiets linje efter kongressen.

Och ja, det har hörts förut och jag svarade på en liknande artikel i ett blogginlägg häromdagen. Likaså gjorde Jodefin Brink, om än mycket bättre. Här kommer i alla fall svaret till Henrik Bäckström från mig:

Aldrig har väl arbetarens utbytbarhet varit så tydlig i modern svensk historia som idag. Och aldrig har det väl varit så tydligt att det är det som är målet i sig som i Henrik Bäckströms svar på min debattartikel om att förbjuda bemanningsföretag. Det är rätten att tjäna stora pengar på arbetarnas utbytbarhet och dumpade villkor som bemanningsbranschen försvarar så hett.

Det har under året rapporterats om hur tillväxten fortsätter hos bemanningsföretagen i Sverige - som aldrig tjänat så mycket pengar som nu. Om några år väntas andelen inhyrd personal vara mer än dubbelt så stor som i dag. Allt fler bolag, i allt fler branscher, väljer att hyra in personal i stället för att anställa. Idag när ICA eller Konsum söker folk är det inte deras namn som finns i jobbannonserna.

Det är länge sedan det handlade om att snabbt kunna ringa in en vikarie – ”Nisse på Manpower” – när receptionisten fått snuva. Inhyrd personal ersätter idag ordinarie personal i arbetslivet. Men Henrik Bäckström försöker ändå måla upp en värld där 60 000 bemanningsarbeten uppstår ur tomma intet och kommer att försvinna i samma sekund som Vänsterpartiet får som vi vill och uthyrningsföretagen förbjuds.

Men i den verkliga världen behöver företagen få ett visst mått arbete utfört. För detta krävs arbetskraft utifrån hur många varor eller tjänster företaget tänker producera. Det går utmärkt för arbetsköpare att själva anställa denna personal. Att man, som Henrik Bäckström visade, inte vill göra det utan hellre vill ha en lätt utbytbar arbetskraft. Ja det är en helt annan sak!

Kaj Raving (V)

På Politometern och intressant kan du läsa även andras åsikter om politik, regeringen, vänsterpartiet, bemanningsföretag, uthyrning, inhyrda, Henrik Bäckström, Bemanningsföretagen,